Jag är framme i New York och jag mår jättebra

Ska jag ta allting från början kanske?

Vi åkte hemmifrån prick 2.00 och var framme på Arlanda strax efter kl 4.00. Där mötte jag upp med sex andra tjejer och vi chekade in tillsamans vilket gjorde att vi fick sitta bredvid varandra. Great! Det tog oss två och en halv timma att flyga till Frankfurt där vi fick byta plan och där vi mötte upp med tjejerna och killen från Landvetter. Inchekningen vid gaten tog lååång tid och de kollade papprerna noga. Efter ytterligare två och en halv timma lyfte vi från Frankfurt och resan tog 8 timmar. Maten var konstig. Men jag satt med jättetrevliga människor och eftersom jag sov i två och en halv timma så gick det fort.

Väl på JFK var vi tvugna att passera imigration vilket var det värsta under hela resan men det gick smidigt och mannen i luckan var trevlig. Sen var jag inne! Vi hämtade vårt bagage och begav oss mot utgångarna där personal från skolan mötte upp oss. Vi fick alla sätta oss i en minibuss som skulle ta oss till skolan och det var den värsta/bästa bilfärden i hela mitt liv. Det gick sjukt fort och han som körde var väldigt aggressiv. Men fasen va kul det va. Allt var så Amerikanska och jag är fortfarande sjukt imponerad av att bilarna är så STORA.

Framme på skolan fick vi våra rum, jag delar med två svenska tjejer som åkte samma flyg som mig och som kommer åka samma flyg som mig till SF där de också ska bo. Hur bra? Vi fick under kvällen pizza och lite information och sen var det sova som gällde. Vi släckte klockan 20.00 och vaknade 7.00 då klockan ringde, härligt utvilade. Frukost, lektioner med: upprop, presentation, barnsjukdomar och personligt projekt (jag gör ett IKEA varuhus) har stått på schemat för idag. Lunchen var okej och middagen med. Efter det var det International Sing Along där alla länder skulle upp på scenen och framföra en barnsång med rörelser på sitt språk. Vi dansade och sjöng till "Små Grodorna". Jag har också hunnit skypa med familjen, det va kul!

Efter det var det free time så vi var några tjejer som gick den 15 min långa promenaden till ett litet centrum (inte rätt ord men jag vet inte vad jag ska kalla det) där vi hittade en mataffär. De hade Knorr och Ajax! Nu sitter jag i samlingsrummet och är social med alla trevliga människor men jag måste sova nu om jag över huvud taget ska veta vad jag heter imorgon.

Bilder kommer när jag är hemma hos familjen, internet är segt här.
Jag har det bra och tänker på er alla där hemma.
Pussar och Kramar


Inte långt kvar nu

Dagen har bestått av packning och hejdå-kramar. Jag lyckades få ner allt i resväskan och den väger nu 23.1 kg (maxvikt: 23kg). Jag tror att jag kommer klara mig. Handbagaget däremot väger ca 10.5 kg (maxvikt: 8kg) men jag ringde till Lufthansa för att fråga hur mycket det kostar om jag måste betala för övervikten och han lovade att det inte skulle vara någon fara. Yes! Och under samtalet fick jag mitt första smakprov på Amerika. Han kallade mig nämligen för ma'm genom hela samtalet. Väldigt underhållande.

Jag hade föresten avskedsfika för släkten här i fredags och det var väldigt mysigt. Jag fick en väldans massa pengar, choklad och en bok så det tackar jag för. Jag kommer sakna er alla jättemycket men jag kommer ha så kul!

Nu måste jag sova för klockan ringer om 4 timmar och då börjar äventyret.
USA, get ready!


Läget under kontroll

Det är mindre än en vecka kvar och jag har full koll på läget. Allt är inhandlat, packningen ligger i högar i väntan på att åka ner i resväskan, alla papper ligger på plats i sina mappar och jag har en mycket detaljerad plan för hur det som ännu inte har blivit gjort ska bli gjort. Vilket inte alls är mycket.

♦ Jag ska skriva ut flygbiljetterna och familjens ansökan (onsdag)
♦ Jag ska växla pengar (fredag)
♦ Jag ska ringa till Telenor (onsdag)
♦ Jag ska beställa en kalender (fredag)
♦ Jag ska göra lite uppgifter inför tiden på skolan (torsdag)
♦ Jag ska lägga ner allt i resväskan (lördag)

Som sagt. Läget är under kontroll.
Idag inhandlades de sista presenterna till familjen plus lite annat smått och gott. Reseförpackningar till bl.a. ansiktscremer osv. För mycket vätska i handbagaget = misstänkt terrorist = inte bra.



Presenterna då. Till föräldrarna köpte jag ju en tulpan från Kosta Boda.
Till pojken har jag köpt en Volvo bil, inte bensindriven. Till mellanflickan har jag köpt ett pysselsett
där hon kan designa egna ramar och smycken. Och till den minsta tjejen har jag köpt en Pippidocka.
Alla barnen får också var sin polkaklubba.



Och så här blev resultatet.
Jag tror inte att snöret kommer vara lika fluffigt när jag kommer fram men vad gör det om hundra år.



Förutom det så fick jag också mitt internationella körkort idag. Ett häfte med mitt namn, en bild på mig och en massa vilkor på femtioelva språk. Men snabt gick det. Skickade in pappren i fredags vilket betyder att de både fick min ansökan, handlade den och skickade iväg körkortet samma dag. Så går det när det inte är statligt. (Fast denna blogg ska vara politiskt oberoende). Hur som helst var de också vänliga och skickade med en faktura på 245kr.

Imorgon blir det bakning med mamma. Chocolate chip cookies och Brownies blir det nog, till att börja med.


Jag kan inte förstå

604 800 Sekunder.   10 080 Minuter.   168 Timmar.   7 Dagar.   1 VECKA



Avskedsmiddag och Shopping

I fredags samlades flickorna hemma hos mig för en Amerikansk middag. Eftersom jag är en idiot så glömde jag helt bort det där med kameran så några bilder kan jag inte bjuda på. Däremot kan jag visa vad jag fick av mina kära vänner. Hur som helst bjöd jag på välkomstdrink (San Francisco), hemmagjorda hamburgare och Amerikansk äppelpaj. Till det drack vi Coca Cola, Budweiser och Californiskt vin. Gott vare! Vi var 9 stycken som satt runt matsalsbordet och snackade och skrattade och hade det trevligt. Med en obligatorisk paus för Idol.

Här är i alla fall presenterna. Av Linn fick jag världens finaste halsband, ett med lång kedja och ett medaljongliknande hänge där det står "Enjoy this moment, this moment is your life". Superfint var det! Jag fick också en guide över SF med massor av top-10 listor över saker. Perfect! Av Kajsa och Sanna fick jag en berlock till mitt Thomas Sabo armband, det var en pärla med ett hjärta. Jättefin! Jag fick också en lite mystisk grej av dem. Det var en tavla på Daniel och Victoria, MEN, jag fick lova att inte vända på bilden förren jag är i USA. Spännande! Det kliar i fingrarna vill jag lova.






Och så fick jag lite papper från CC i veckan. Bl.a. schemat för tiden på skolan och lappar att sätta på resväskorna. En kul grej men tveksamt om jag ska använda dem... Vad tycks?




Idag har jag och Linn  shoppat diverse nödvändigheter inför våra resor. Så jag handlade de sista grejerna, förutom två presenter som jag bara kollade ut. Men de får följa med hem imorgon. Det var lite sorgligt för det var sista gången vi sågs innan jag åker. Men jag har blivit lovad ett besök så jag hänger inte läpp!

Imorgon börjar packningen och jag går in på sista veckan i Sverige.
Jag är glad.


Destination Sommar

Efter två intensiva dagar så har huset genomgått en radikal förändring. I mitt fd rum sover mina föräldrar och deras fd rum har blivit pojkrum då Danne har flyttat in sina saker där. Dock sover jag där inne tills jag åker så han får sova i sitt gamla rum men det är officiellt "Daniels Rum". Behöver jag säga att jag inte är speciellt välkommen där inne? Hela mitt liv ligger nerpackat i lådor, uppstuvat på vinden. Nu återstår bara att bestämma vilka kläder som ska med och vilka som tragiskt nog får stanna hemma. Usch, hämsk tanke!

Det var föresten ett bra tag sedan jag uppdaterade min To Do-List så här är den:

¤ Göra och skicka in personlighetstest  [X]
¤ Beställa och skicka in polisregisterutdrag  [X]
¤ Kopiera och skicka in slutbetyg  [X]
¤ Göra och skicka in hälsoundersökning  [X]
¤ Fylla i alla visumhandlingar (jag vill inte)  [X]
¤ Åka till Ambassaden  [X]
¤ Gå på förberedelsemötet  [X]
¤ Beställa en kallender  [ ]
¤ Beställa personbevis 120  [X]
¤ Göra Pre-departure Workbook  [ ]
¤ Göra Prepare for your year boken  [X]
¤ Boka resa och övernattning i Sthlm  [X]
¤ Köpa en stooor resväska  [X]
¤ Göra packlista (kill me!)  [ ]
¤ Köpa datorväska  [X]
¤ Beställa internationellt körkort  [/]
¤ Säga upp telefontjänster hos Telenor  [ ]
¤ Prata med Swedbank (hoppas dosan funkar i USA)  [X]
¤ Växla pengar (även om alla kommer vara slut vid det laget)  [ ]
¤ Köpa presenter till värdfamiljen  [/]



Nu är det mindre än två veckor tills jag kan gå runt på de här gatorna och njuta av värmen. Kollade nyss vädret så jag skulle veta ungefär vad som ska packas, framförallt för veckan i NY. Soligt och runt 20-25 grader. Nice!

California, Here I Come


I Believe I Can Fly

Tänk att man har så mycket att göra fast att man är ledig. Jag håller verkligen på och pysslar hela dagarna men nu har jag äntligen tid för bloggen och de utlovade flygtiderna.

Så här är det, mina damer och herrar, att samma dag som hela detta äventyr sattes i gungning (det där lät väldigt dramatiskt) så fick jag mina flygbiljetter av CC. Det blir en lång resa vill jag lova men den som väntar på något gott... Så här kommer det att bli:


27/9
Stockholm - Frankfurt          06.45 - 8.55    (2.10h)
Frankfurt  -  New York          10.50 - 13.10  (8.20h)
1/10
New York - San Fransisco     17.15 - 20.50  (6.35h)

 

Alltså, jag måste gå upp omänskligt tidigt på måndag morgon/natt. Både mamma och pappa följer med mig till Arlanda och vi åker hemmifrån runt 2.30 för att jag är en tidsfarscist och vill vara i god tid. Eftersom pappa jobbar till 20.00 på Söndagen och mor lilla vägrar ta körkort så kör jag hela vägen upp så att pappa kan sova. (Kan alltså vara en god ide att starta tidigt då vi inte har en GPS.) När vi kommer fram hoppas jag kunna äta lite frukost och kanske handla lite i Tax-Freen, om det finns plats i väskan. Jag har också pratat med två andra tjejer som ska sitta på samma plan som jag och vi har bestämt att mötas upp på Arlanda. Jag är så tacksam för sällskapet. Har ju aldrig flugit ensam förut och jag gillar inte riktigt det där med att inte ha koll på allt. Arlanda är stort och Frankfurt är skrämmande mycket större men New York är trots allt störst. Väl framme i NY hämtar personal från CC upp oss på flygplatsen och tar oss till skolan som vi ska vara på tills Fredagen då vi får åka till våra värdfamiljer. Åhh! Det står på biljetten vilka som ska med planet till SF så jag blir inte ensam då heller. Det tackar vi för. Framme i SF hämtar värdfamiljen upp mig och vi kör mot huset och mitt nya liv. Herregud. Jag kan inte fatta att det snart är två veckor kvar!

Idag har jag bland annat ringt runt till tjocka släkten (de är inte feta, bara många) och bjudit in dem till avskedsfika med ett givet Amerikanskt tema. Det kommer bland annat att bjudas på Brownies och Oreos. Mysigt men förmodligen många tårar. Och så har jag fixat alla papper som ska skickas in till Motor Männen för mitt Internationella körkort. Det var kopia på körkortet, plus att två personer måste intyga att det är original, en blankett som ska fyllas i och ett foto på mig som ska vara utskrivet på fotopapper eller framkallat hos en fotobutik(viktigt!). Till alla blivande Au Pairer vill jag också tipsa om att kolla adaptern innan ni åker iväg. Det kan vara så att de inte alltid funkar eller att vissa typer av kontakter inte går i. Min datasladd gör nämligen inte det men jag hade tänkt ta med ett grenuttag så att man har till flera (mobil, kamera osv) så det gör inte så mycket. Apropå dator så köpte jag en laptop-väska idag. Den var fin och billig. Bra Va?

Jag är inte rädd. Jag kan flyga.

Det Närmar Sig

Efter att jag minst sagt fått klartecken igår så har jag börjat förbereda saker och ting på riktigt här hemma. Idag har jag spenderat hela dagen med att sortera, slänga och organisera saker. Jag har bland annat slängt två fulla sopsäckar med skräp. Det var massa papper, kläder och annat skit som jag aldrig kommer att använda mer. Varför sparar man på sånt för? Men jag måste erkänna att det inte bara var en gång som det verkligen bar emot att slänga iväg vissa saker. Sånt som betyder Minnen men som man ändå aldrig kommer att använd. Men men, om 5 år har jag säkert glömt bort att jag ens hade dessa saker. Det roliga är ju att det kommer fram så mycket när man rensar så här. Jag hittade ett skärp som jag letat överallt efter och Mamma hittade tre blusar och ett nattlinne som hon saknat i över ett år. En var riktigt fin så jag försökte göra den till min med argumentet "Den som fann den, han vann den". Jag tror inte att det gick så bra så jag får fortsätta jobba på det imorgon. Jag har också sorterat en hel del musik idag. Mitt i allt rensande så hittade jag nämligen en låda full med filmer och skivor från när jag var liten (högstadiet) som jag bränt ner. De åren var faktiskt en väldigt intensiv musikperiod för min del. Så hela eftermiddagen/kvällen har jag suttit och lagt in, döpt om och sorterat låtar på datorn, mobilen och iPoden. En riktig nostalgitripp må jag säga. Riktgit kul faktisk!

Helt plötsligt ringer telefonen och vid det här laget har man ju lärt sig att känna igen de ofantligt långa numren från USA. Jo men visst, min underbara värdmamma ringde för att prata lite om förberedelser och de första veckorna och så. Helt oväntat men gud vad glad jag blev! Hon sa bland annat att de hade skrivit upp mig på ett Luciatåg i barnens skola så om jag hade skulle jag ta med ett Lucialinne för det var tydligen väldigt svårt att få tag på där. Och väldigt dyrt. Absolut! Bara några timmar innan hade jag slängt mitt Lucialinne i en av sopsäckarna, som lyckligtvis stod kvar i tvättstugan för att ingen hade gått ut med dem än, så det var bara att ta upp det och ljuset som såklart hör till. Det roliga är att mitt linne är sönderklippt därför att senast jag hade det så gjorde jag en uppvisning till häst på julshowen i stallet. Men som tur var har jag klippt det i sömmen så det går lätt att sy ihop igen. Jag tror nämligen inte att det blir så lätt att hitta ett Lucialinne i affärerna vid den här tiden på året. Jag passade också på att fråga om jag kunde få låna hårfön av henne tills jag köpt en ny. Jag har ingen vidare lust att släpa med det i väskan. Det blir säkert minst två toppar som får lämnas hemma! Självklart var det okej så nu är det problemet löst. Och så sa hon att vi skulle åka upp till Tahoe och åka skidor, minst en vecka, under vintern så jag fick gärna ta med skidkläder. Men jag funderar på att köpa det där istället. Vad tror ni? Hjälp!




De här fina tavlorna har jag fått av mina bröder. Den högra är från Marcus och den vänstra från Danne. De tar ju ingen plats och väger ingenting så de får definitivt följa med till Staterna. Tack så hjärtligt!

Jag vet att jag lovade att skriva om flyget idag men det blev så mycket annat så jag tar det imorn istället.
Håll ut   ♥ 


Jag ska åka!

DET VAR INGET FEL PÅ MIG !!!  :D  :D  :D


Hrm, alltså, allt fortsätter enligt planerna. Det går verkligen inte att beskriva hur lycklig jag är just nu! Sista timmarna innan besöket var en ren pärs och under de sista minuterna skakade jag så mycket att jag inte ens kunde läsa tidningarna som fanns i väntrummet. Tillslut fick jag komma in i ett rum, lägga mig på en brits och så började undersökningen. En sköterska körde runt med en såndär ultrajudsmakapär som man filmar gravida magar med och så kunde jag se på en skärm hur mitt hjärta slog där inne. Rätt häftigt faktiskt. Efter en stund frågade hon mig om jag var nervös för att hjärtat slog lite väl fort. Jo en aning kanske.. Sen kom doktorn in och sköterskan förklarade att hon inte kunde se något fel. Tror ni att jag blev glad då eller? Han började i alla fall kolla han med men klagade på att han inte fick någon bra bild. (Jag tror att mina bröst var i vägen lite där). Efter undersökningen fick jag komma in på hans rum för att han skulle gå igenom resultatet med mig och han pratade mer om vilka förväntningar jag hade på mitt år och hur det är i San Francisco än hur mitt hjärta mådde. Men det fanns ju i och för sig inte så mycket att säga. För allt var bra! Det betyder alltså att jag åker till min värdfamilj om 3 veckor och kommer inte tillbaka till Sverige på minst ett år. Happy!

Imorn ska jag skriva lite om mina flygtider.
Vi hörs  ♥


Ny Design

Ja hörni, jag har suttit hela dagen med denna blogg som börjar bli som min lilla bebis (inte sunt!) och jag måste säga att jag är ganska nöjd med resultatet. Nå, vad tycks? Jag hoppas bara att ni som besökt bloggen under dagen inte blev alltför förvirrade. I annat fall ber jag så hemskt mycket om ursäkt.

Jag tycker också att ni ska kolla in länkarna jag har lagt upp. Bra och intressanta bloggar!

Och imorgon är domens dag kommen. Jag har ju tid hos läkaren för att få veta om, och i så fall vad, det är för fel på mig och mitt hjärta. Say a little prayer for me, please?

Tack och Godnatt


Hoppas Hoppas

Jag har fått tid till Hjärtmottagningen på Tisdag den 7:e kl. 16.15. Jag vill, jag vill, jag vill åka så snälla, snälla, snälla säg att det inte är något fel på mig. Igår började jag störtböla så mamma fick sitta och trösta mig som ett litet barn. Jag pallar verkligen inte att vänta så länge och leva med ovissheten såhär.

Föresten så har jag fått mina flygbiljetter men jag skriver om det när jag känner lite mer för det. Är lite nere just nu, minst sagt.

Snälla, gör så att dagarna går fort


Käppar i hjulet

Lyckan kan vända snabbt vill jag lova. Har nämligen gjort Hälsoundersökningen och allt går fint tills hon ska lyssna på hjärtat. Med en bekymrad min säger hon att jag har ett blåsljud på hjärtat och att hon inte kan skriva under intyget innan jag träffat en hjärtspecialist. Så efter ett hilma krånglande fick jag gå därifrån tomhänt med ett löfte om att bli kallad så fort som möjligt. Det kan ju tar ÅR. Hon sa dock att det förmodligen blir någon gång nästa vecka men jag åker ju snart! Det finns helt enkelt inte tid till det här...
Även om hon sa att i de allra flesta fall inte är något att oroa sig över och att det kan låta så bara för att hjärtat pumpar blodet med sån kraft när man är ung så blir man ju skitskraj och jätteledsen. Ska det här göra så att jag inte kan åka? Allt är ju verkligen klart och det är ju bara det där sketna hälsointyget som fattas. Jag känner mig frisk, räcker inte det!?

Nu är det bara att vänta så det finns inte så mycket mer att säga.


RSS 2.0