En plats i solen

Vad ska jag säga? 31 grader i skuggan och det är bara början. Min värdpappa skrattade åt mig när jag sa att det var varmt idag. Jag tycker verkligen synd om dig Linn som missade det fina vädret! Men som du sa, vi hade det ju väldigt bra ändå.

Jag och Elin sågs på våra barnfria timmar och tog med en filt och lite Gyllene Tider upp på en kulle där vi lade oss och stekte i solen. Efter en stund blev det väldigt varmt så jag tog fram ett paraply, i brist på annat. När Elin blev sugen på glass åkte vi och köpte det och satte oss i en park och tittade på folk.


 
Sara och Elin i det soliga Kalifornien


Plötsligt var det dags att hämta barn och jag möttes av en glad liten unge på dagis. En timme senare hämtade jag en annan glad unge i skolan och åkte till en park. Men ingen orkade leka så vi låg på rad på en filt i skuggan och åt apelsin innan vi hämtade upp en tredje glad unge. Sen åkte vi hem och jag lagade mat. När den var uppäten var det dags för simmning på YMCA och jag satt i lobbyn och kollade en stund innan min värdpappa kom och tog över så jag fick åka hem. Ikväll började en ny omgång Zumba och det var kul med lite nya steg och andra låtar. Men jag måste verkligen tänka ut något mer att läsa för att fylla upp mina 6 credits. Kanske en helgkurs på anann ort?



Och nu är en av årets höjdpunkter på gång. Men det berättar jag om en annan gång.      ♥   ♥   ♥

Och så kom sommaren

Idag kom sommarvädret tillbaka och det har varit närmare 20 grader och sol hela dagen. Kanske därför jag var på strålande humör idag. Det smittade i alla fall av sig på mina värdbarn som var gulligare än vanligt. När jag släppt av alla barnen köpte jag med mig en Cesar sallad hem som jag åt till brunch. Efter det skypade jag med mamma och pappa. Lillebror var med på ett hörn också, som vanligt. Innan jag åkte och hämtade upp minsta tjejen från dagis åkte jag till biltvätten. Inte en dag för tidigt kan jag säga. Jag hade velat ta kort och lägga upp här men vågade inte riktigt ta fram kameran mitt i allt. Man åker i alla fall fram till en man som står och knappar in ens registreringsnummer på en liten handdator när man kommer. Sen går han fram till bilen och frågar vad man vill ha för slags tvätt och ger lite förslag. När man bestämt sig går man ur bilen, lämnar ifrån sig nycklarna och får ett kvitto som man tar med sig in för att betala. Sen går man ut igen och står och tittar på när de tvättar bilen åt en. Först åker de igenom en stor tvätthall och spolar av den med schampoo och vatten. Sen åker de ut och där står bilarna i fem rader med fyra bilar i varje rad och så är det 3-4 personer som vaxar, damsuger och polerar bilarna. När den är klar ropar de upp i högtalare att man kan komma och hämta sin bil och så åker man där ifrån i sin skinande pärla. Livet är hårt ibland.

När jag var ett barn rikare åkte vi och handlade mat för veckan och hemma satte jag på en tvätt. Och eftersom tiden alltid går fort var det snart dags att hämta de andra barnen. Vi åkte sen till en park där jag satt på en filt och kollade när de sprang runt i en timma innan vi åkte hem och jag gjorde mat och körde dem till simningen. Hann dock bara vara där i ca 5 min innan min värdpappa kom dit och löste av mig så att jag fick sluta. Då åkte jag hem och umgicks lite med hunden innan jag gick till gymmet. Nu har jag precis duschat och funderar på att titta på Så Ska Det låta, om det nu finns på SVT Play. Mamma sa att det var sämmre nu med nya pianister så jag får väl titta på det så jag kan lägga in en åsikt i debatten.    ♥  ♥  ♥

6 Månader i USA

Den 27:e September lämnade jag Sverige för USA. Jag sa Hej Då till alla jag älskar och allt som varit en del av mig i hela mitt liv. Idag, den 27:e Mars bor jag i San Francisco. Jag åkte in till Union Square och träffade en ny men älskad vän, gick i affärer, åt på restaurang, promenerade i staden som blivit min. Hur kan 6 månader gå så fort?



Jag är redo för 6 månader till, kanske till och med ett år.


♥  ♥  ♥


Fredag, Lördag och Stora Nyheter

Fredagen kändes väldigt underlig just därför att allt var som vanligt igen. Ingen Linn, bara jag och tre barn. Men fredagar går alltid fort och på kvällen åkte fredagsklackarna på och bubblan rullade in till San Francisco. Där åt jag middag med Sabina, Karin och Filippa. Karin fyller snart år så vi hade lite födelsedagsfirande för henne med hattar och sång på Svenska. När hon beställde in efterrrätt fick hon ett ljus i men tyvärr blåstes det ut innan hon hann önska något. Efter maten gick vi runt lite inne i San Francisco utan att veta riktigt vad vi ville göra och när det blivit tillräckligt sent åkte jag hem över Golden Gate och de andra åkte åt andra hållet.



Fyra födelsedagsfirare på Max's


På promenad genom stan


Idag har jag verkligen bara slappat. Jag gick upp runt 1.30 för att skypa med familjen hemma, åt sen frukost och gick och la mig igen. Kl. 18.35 ropar min värdmamma att middagen var klar så då gick jag ner och åt igen. Kände att jag var tvunget att göra något vettigt efter det så jag tog med mig hunden på en långpromenad. Vi var ute och vandrade i 1 timma och 10 minuter. Riktigt härligt. Speciellt när man får sällskap av Sabina i telefonen som också tog en promenad fast 1 ½ timma bort.




Eftersom jag inte alls bloggat under de senaste två veckorna har jag heller inte berättat att jag tagit körkort. Jag hade min uppskrivning i December, löjligt lätt och teoriboken är som ett litet häfte, men jag var väldigt seg på att boka uppkörning. Gjorde det i slutet av Januari och eftersom det är superlång väntetid så hade jag inte min uppkörning förrens förra onsdagen. Jag var obeskrivligt nervös på onsdag morgon vilket var helt i onödan. Det började med att jag fick visa och hur man använde olika reglage i bilen, så som att sätta på vindrutetorkarna och tuta. Sen körde jag i 5 minuter och det mest komplicerade jag fick göra var att backa rakt bakåt. Jag körde inte ens på motorvägen. Så ja, jag klarade testet och mitt kort kommer om ca 7 veckor. (Hur lång tid kan det ta?) Anledningen till att jag måste ta körkort är för att försäkringen inte gäller om jag skulle krocka. Jag tror även att det har något med de Kalifornska lagarna att göra för det är den enda staten Au Pairer måste ta körkot i. Men det är som sagt super enkelt och det kostade totalt $35, ca 250kr.


♥  ♥  ♥

Resan som blev ett minne för livet

Idag tar Sara en paus från bloggandet och istället får jag, Linn äran att skriva ett gästinlägg i hennes blogg. Hennes inlägg är alltid av första klass, så jag vet inte riktigt hur jag ska toppa det, men jag tänker ge det ett försök i alla fall.

Här är dagarna fartfyllda och upplevelserika vill jag lova. Min vistelse här i San Francisco hos Sara börjar gå mot sitt slut tyvärr. På torsdag sätter jag mig på planet på väg hem till Sverige igen och jag hoppas verkligen snön har smält bort, för nu har jag fått vårkänslor. Snö uppskattas inte på Arlanda! San Francisco är en så himla mysig stad så här skulle jag kunna stanna längre. Jag åker därför hem med en ledsen min, men samtidigt är jag så himla glad över dagarna jag har spenderat här. Dagarna har varit så fulla med aktiviteter att Sara inte har hunnit med att blogga. Jag tycker därför det är passande att jag skriver en sammanfattning över hur vi har spenderat de senaste dagarna.

När Saras arbetsdag var slut på tisdagskvällen åkte vi in till San Francisco. Där fick jag en försmak på shoppingutbudet som är suveränt! När magarna började kurra åkte vi upp på taket av Macy´s där The Cheesecake Factory ligger. Till efterrätt var jag ju bara tvungen att prova en cheesecake och när första biten landade på min tunga var jag i himmelriket.  Mums fillibabba :)



 


Torsdagen spenderade vi på ett zoo med det minsta barnet Maja. Jag tror aldrig man blir för gammal för att uppskatta ett zoo och alla djur, i alla fall inte jag. Pingvinerna och aporna var våra favoriter och tillsammans med alla andra djur lyckades dem roa oss tre i några timmar. Denna dag hann vi även åka upp till Twin Peaks som är ett berg med en jättefin utsiktsplats. Så där stod vi i solen och beundrade utsikten över SF.


 






På fredagen hade vi planerat att ta flyget till LA, men våran sista minuten planering och skyhöga priser på flygbiljetter ändrade våra planer. Fredagen bjöd därför på shopping inne i SF. På lördagen bar det dock iväg till LA. Klockan 2.30 ringde väckarklockan och trött och tröttare begav sig mot flygplatsen.  Flygresan gick bra och väl framme i Los Angeles lämnade vi resväskan och transporterade oss till Universal Studios.  Denna nöjespark överträffade mina förväntningar något enormt! Attraktionerna bjöd bland annat på otroliga 3D filmer, en vattenshow, en åktur som gjorde mig dyngsur och en annan som skrämde livet ur mig.  Vi åkte även ett tåg som åkte runt i riktiga filminspelningsområden.  Det var jättehäftigt att se och höra guiden berätta om hur det går till att spela in filmer. På sina håll kände man till och med igen ställen som man har sätt i filmer och tv-serier och det dröjde inte länge innan jag och Sara faktiskt åkte på Wisteria Lane där Desperate Housewives fruarna bor.  Coolt va?


 

 



 


Dag nummer två i LA bjöd på regn och då pratar jag inte om något acceptabelt duggregn, utan det var skyfall hela dagen lång. Men två tjejer som är i LA för första gången låter inte regnet stoppa dem. Med ett paraply trotsade vi regnet och begav oss mot Hollywood Walk of Fame. Det dröjde cirka 5 minuter innan vi var blöta och jag hittade en affär där jag kunde köpa mig ett eget paraply. Vi hade dock behövt andra kläder och skor för efter några timmar ute i regnet med fotograferande av alla stjärnor, var blöt bara förnamnet på vad vi var. Jag skojar inte när jag säger att det rann ut vatten ur mina converses skosnörehål när jag gick! Förutom att vi gick på Walk of Fame var vi inne på Madame Tussauds museum och åkte en guidad tur som bjöd på kändishus i Beverly Hills, Sunset Strip, Rodeo Drive och Hollywoodskylten som gömde sig bakom regnmolnen.  Jämfört med San Francisco är LA en ganska nergången stad och inte alls lika fin och mysig. Det är dock en stad som är värd en liten snabbvisit som vi gjorde. Det är häftigt att ha sätt LA:s sevärdigheter och jag skulle ljuga om jag påstod att det inte var cool att stå utanför Jennifer Aniston, David och Victoria Beckham och Michel Jacksons hus.




 

 
 



 


Måndagen spenderade vi på Fichermans Wharf i SF. Där strosade vi runt på Pier 39, tittade på sjölejon och självklart lyckades vi bli skrämda av den kända ”mannen bakom busken”. För er som inte vet, så är han en man som spenderar sina dagar genom att gömma sig bakom massa trädgrenar som ser ut som en buske. När man dock närmar sig honom hoppar han fram och skrämmer var och varannan person.  Sara skrek rakt ut och jag hoppade ur mitt eget skinn! Det var meningen att vi även denna dag skulle besöka Alcatraz men hela dagen var fullbokad, så det blir ett besök på onsdag istället. Är man i SF så är det ett måste att åka Cable Car och jag skulle självklart inte göra ett undantag. Nerför backarna stod jag och höll i mig för glatta livet, men det var en härlig känsla.

 
 



 


I tisdags åkte vi på Lombard street och spanade in Huset Fullt huset. Dagens höjdpunkt var när vi tog kort på Lombard street, då lilla Maja för denna dialog med Sara som ska ta kort.

Maja: Can you take a picture of me?

Sara: Yes, of course.

Maja: Can I see the picture?

Sara: Yes.

Maja: Awww

Självförtroendet är på topp och sötare 3-åring får man ju leta efter!

 

 


Igår gick den efterlängtade båtturen ut till Alcatraz som är ett gammalt fängelse som är beläget på en ö. Med varsina hörlurar blev vi guidade runt på fängelset och fick med egna ögon se ur levnadsförhållandena var för fångarna på Alcatraz. Vi fick även ta del av historier om olika rymningsförsök samt höra riktiga fångar berätta om hur de upplevde sin tid på Alcatraz. Allt var så himla intressant att jag och Sara inte nöjde oss med detta besök. På kvällen åkte vi och hyrde filmen ”Escape from Alcatraz” med Clint Eastwood som vi avslutade dagen med. Halvvägs in i filmen gav vi dock upp eftersom ögonen inte ville hålla sig öppna.




 

 

Som ni kanske märker har vi haft full upp och båda är lite trötta, men det var det värt. Dagarna här har varit fantastiska. Om några timmar beger jag mig hem till Sverige igen. Därmed avrundar jag mitt blogginlägg genom att tacka Sara för dessa underbara dagar. Det har verkligen varit jätteroligt att hälsa på. Din planering för att göra min vistelse så bra som möjligt, har verkligen varit suverän. Min resa hit till dig och San Francisco blir ett minne för livet!



Linns första dag

Idag jobbade jag som vanligt vilket betyder att jag körde alla barnen till skolan på morgonen och hade sedan 4 timmars ledigt mellan 9-13. Jag och Linn hade tänkt att vi skulle åka till Golden Gate och kolla på bron från utsiktsplatserna som finns på bergen och sedan gå över den. Så efter att vi gjort i ordning oss och ätit frukost tog vi bilen söder ut. Problemet var bara att dimman blev tätare och tätare och när vi kom fram till bron såg vi den inte ens. Linn hade lite svårt att tro att den stora röda bron låg precis framför oss för allt man kunde se var, nej ingenting. Vi vände alltså och åkte tillbaka hemmåt. Och vad gör man när man inte kan kolla på en stor bro? Jo, man shoppar. Så vi åkte in till Northgate och Linn blev kär i Forever 21, som alla andra. Efter det åkte vi och hämtade den minsta tjejen, åkte och storhandlade för veckan, hämtade de andra två (tjejerna tycker det är väldigt spännande med besök), spelade spel, serverade barnen middag och sen var min arbetsdag slut. Då åkte vi till Target och Linn handlade lite inredning (ja det var värt det) och när vi kom hem tog vi en promenad i området innan vi åt middag, det blev Tacos idag. När vi ätit var vi trötta båda två så vi lade oss och började kolla på Chicago men orkade inte se hela så nu ska vi sova.



En palm i skymningen


Sara på promenad


Linn på promenad




Linn är här

Nu är vi hemma i Novato. Resan gick bra och Linn hade inga problem att hitta mig med min skyllt. Tyvärr visar sig inte Kalifornien från sin bästa sida eftersom regnet öser ner, men det är i alla fall varmt. Vi tog vägen hem genom Downtown San Francisco och när vi åkte över Golden Gate trottsade Linn regnet och lutade sig ut genom rutan för att ta kort. När vi kommit över på min sida stannade vi till i mitt kära Northgate och åt middag på BJ's. Nu ska vi sova och imorgon börjar äventyret.



Linn inne på BJ's.


Packa lätt vare.
Någon kommer få betala övervikt när hon åker hem, för här ska shoppas.


Mitt sista halvår är räddat.




Mot flygplatsen

Nu åker jag och hämtar Linn på flygplatsen. Det blir spännande att se om jag hittar fram till rätt terminal. Jag har iallafall gjort en stor skyllt som jag kommer stå och skämmas med. Uppdatering senare.   ♥



Mitt röda ansikte kommer matcha texten


St Patrick's Day Parad

På torsdag är det Irlands nationaldag som firas till minne av helgonet Saint Patrick. Firandet är väldigt stort även i USA och varje år hålls det en stor parad bl.a. i San Francisco. Paraden var idag tillsammans med en liten festival inne i City så jag, Elin, Karin och Carro åkte in för att titta på lite roligt folk. Kl. 9.45 var jag redo att åka och mina värdföräldrar var chockade. (Jag brukar inte visa mig innan kl. 11 i vanliga fall.) Jag hämtade upp Elin och vi åkte in till City där vi mötte Karin och Carro. I princip alla på festivalområdet hade minst ett grönt plagg på sig, vissa gick verkligen in för det. Kl. 11.45 började paraden och vi stod och kollade i ca 2 timmar innan vi åkte därifrån, då var den fortfarande inte slut.
Här är bara en liten del av allt som passerade:



Tre Au Pairer i San Francisco.

 
En fågel låg mitt i vägen och vägrade flytta på sig. Tillslut kom polisen och försökte
mota bort den men den sprang bara till ett annat ställe och lade sig där istället.


 
Poliser och hästekipage inleder paraden.

 
Sedan kom det folk med olika flaggor följt av poliskåren
som hade sina barn och barnbarn med sig.


 
The Bomb Squad och Brandmännen var också där.

 
Det var flera olika dansare med i paraden. Till höger sitter Miss Swan och vinkar.

 
De traditionella Cable Cars'en och lite reklam för Snapple.

 
Några åkte i en rullande tunnelbanevagn, andra åkte likbil. På likbilen stod det TOM
med glittrande stora bokstäver, vi undrade om det verkligen låg en Tom där inne.

 
Mera dansare och ett gäng med Cricket spelare.

 
En hel drös barn som spelade fotboll kom springandes
och efter dem kom det ett antal jättehundar.


Jag fick bl.a. en Irländsk flagga av någon som gick i paraden. Det var snällt.



När vi tröttnat på att stå och stekas i solen gick vi till min bil, tog av taket och körde till North Beach/Italian Town och åt himmelskt god pasta på en mysig italiensk restaurang. Sen var det dags för mig att åka hem eftersom jag skulle jobba även denna lördagskväll. Karin och Carro följde med över bron och gick sedan tillbaka, riktiga turister det där, och så skjutsade jag hem Elin. Barnen och jag spelade spel, kollade på film och nu sover dem. Hård arbetsdag! Nu ska jag också sova, om jag kan. Imorgon är det dagen D.     ♥


Var inte oroliga, jag är säker

I natt slog en stor jordbävning till i Japan som resulterade i en kraftig Tsunami. Tsunamin väntades/väntas slå till här i San Francisco och hela morgonen har folk evakuerats från sina hem vid kusten och vägar och stränder har varit avstängda. För några timmar sedan kom en våg in mot Santa Cruz, ca 1½ timma söder ut, men det var inget dramatiskt och bara båtarna vid hamnen blev skadade.

Jag vill bara säga att ingen behöver vara orolig för mig. Jag har en bergskedja mellan mig och havet och ingen våg skulle kunna komma över bergen och slå till här. Dessutom ser läget bättre ut nu och man tror inte att något dramatsikt ska hända här. Rikta era tankar till alla drabbade i Japan.     ♥



Bakom dessa berg ligger havet

Hundbesök - Sjukhusbesök

Idag kl 17.
Jag sitter ute på vår garageuppfart och tittar på när minsta tjejen cyklar fram och tillbaka på cykelbanan. Hunden sitter bredvid och hoppar upp och ner så fort jag slutar klia henne bakom örat. Inne i huset finns äldsa barnet och därför står ytterdörren öppen. Värdmamman och mittenbarnet är på gymnastikträning och värdpappan har ännu inte kommit hem från jobbet. Plötsligt kommer det en stor brun hund springandes mot oss och min hund blir överlycklig över att få en kompis. De springer runt på gräset en stund och luktar nyfiket på varandra men friden är slut när den okända hunden springer in i vårt hus. Min hund förstår att den främmande hunden är en inkräktare och springer efter in i huset och skäller på fienden. Jag blir superstressad eftersom jag inte visste vad hunden skulle ta sig till. Stänger in min hund på kontoret (till högljuda protester) och springer efter den andra hunden samtidigt som jag ropar åt barnen att hålla sig undan. Finner hunden vid matskålen och vet inte riktigt hur jag ska få ut den eftersom den är helt besatt av maten och jag har inget att dra i eftersom den inte har något halsband. Därför börjar jag dra i hunden som inte gillar att bli ivägsläpad från sin middag och därför biter mig.

När jag äntligen fått ut hunden kommer tre barn som nog följt efter den och säger att de känner igen hunden. Grannen som bor mittemot var ute i sin trädgård och kom över för att hjälpa barnen att få tillbaka hunden hem till sig. Jag kunde inte gå någonstans eftersom jag hade barn i huset så jag står där, helt skakis, och ser på när de går iväg. Då kommer värdmamman hem och jag berättar vad som hänt. Visar bettet, som bara ser ut som ett litet nålstick men har blivet svullet och hårt. Hon blir jätteupprörd och pratar om rabies och sjukhus. Går tillbaka till grannen som lämnat hunden och tillsammans går vi för att leta upp ägarna som inte var hemma. Vi pratade dock med  ägarens granne, och nära vän, som gav oss telefonnummer och beklagade sig så. Hunden var i vanliga fall snäll och skulle aldrig göra något sådant. När jag kommer hem igen ringer min värmamma ägaren och frågar om hunden har tagit alla sprutor som den behöver. Hon blir helt förstörd och erbjuder sig att ta mig till sjukhuset och betala för alla kostnader. Vi lovade att höra av oss. Efter det ringer värmamman till min LCC för att fråga vilket sjukhus jag borde åka till och när vi fått all info sätter jag mig i bilen och kör iväg. På sjukhuset får jag visa legitimation och försäkringskort och fylla i ett formulär om vad som har hänt. Jag var ensam i väntrummet så efter bara någon minut ropar en sköterska upp mig och visar in mig i ett rum. Jag får sitta ner och hon börjar ställa frågor. Har jag tagit den och den sprutan... Jag sa att jag antog det eftersom vi får alla viktiga vaccin in Sverige men jag hade ingen aning om vad det hon sa betydde. Sen tog hon blodtryck, temperatur och frågade om min mens. Vad har det med saken att göra? När hon hade gjort sitt lämnade hon mig och in kommer läkaren. En äldre sminkad dam i en väldigt klädsam läckarrock, bara ben och höga klackar. Ingen grön pyjamas och foppatofflor här inte. Hon förklarade att om jag hade blivit biten vart som helst utom på handen så hade de inte gjort någonting, men eftersom de inte ville att mina kärl (eller något liknande) skulle bli infekterade så var jag tvungen att ta antibiotika. Sen gick hon och syster kom in med ett recept och massa papper. Och det var allt. Sjukhuset skulle fakturera försäkringsbolaget och jag fick åka hem. På vägen hoppade jag in på ett apotek och fick min medecin. Monstertabletter som ska tas 2 gånger dagligen i tio dagar. 35 dollar kostade det. 



En till frukost och en till kvällsmat



Det här blir roligt



Nu sitter jag här med ett stort svullet blåmärke och skrattar åt det hela. Synd att ägarna var så trevliga, annars hade jag kanske stämt dem. Jag är ju trotts allt i USA.       ♥

Söndagsregn och Biomys

Det blev en lugn söndag den här veckan. Tog sovmorgon till efter kl. 11 och när jag vaknat pratade jag med familjen hemma i några timmar. Min dator krånglar när jag är uppe på Skype så det blev lite osammanhängande vissa stunder. Runt halv tre åkte jag iväg till Northgate där jag träffade Sofia. Vi gick först till BJ's för mat, jag som ätit precis innan jag åkte beställde en efterrätt. "That's a great lunch" sa servitören och flinade. Tack för den! Efter maten gick vi och köpte biobiljetter till en film som tydligen kom ut igår. Beastly hette den. Tänk er Skönheten och Odjuret i New York City så förstår ni nog vad den handlar om. Helt okej men ingen Oscars vinnare. Nu har jag precis kommit hem och funderar på att se en film till. Jag har lite smått söndagsångest så jag ska nog lägga mig tidigt så jag är pigg imorgon.


Om en vecka vid den här tiden är Linn här.     ♥

Mini roadtrip i bergen

Igår kväll tog jag bilen till Palo Alto där Sabina bor. Jag tror det var väldigt länge sedan vi sågs för vi hade roligare än vanligt. Spontana skrattattacker och underliga kommentarer lite här och där. Vi hade planerat en lugn tv-kväll hemma hos Sabina men det slutade med att vi tog bilen till Downtown och ett pizzaställe där det oftast finns festande Stanford-studenter. Men det enda roliga vi hittade där var Karin, inte för att det var ett dåligt fynd. Vi satt där och pratade ett tag och sen åkte vi tillbaka hem till Sabina och gick och la oss.

Idag tog vi sovmorgon och när vi var redo att möta världen åkte vi till Subway för att få frukost. Där Sabina bor finns det väldigt många fina och STORA hus så vi bestämde oss för att åka och titta på dem. Vi började med lite spaning i ett villaområde och det fanns nog inte ett enda hus man inte skulle vilja bo i där. Vissa såg ut som palats eller slott, helt otroligt. Efter en stund kom vi högre och högre upp i bergen och efter en stund var vi på en slingrig bergsväg och hade ingen aning om vart den skulle leda. Men vi antog utmaningen och fortstatte, i över 2 timmar! Men vi hade trevligt och utsikten var som vanligt fantastisk. När vi var på toppen stannade vi till vid ett ställe där man kunde vandra men vi stannade inte så länge eftersom vi på vägen upp sett en Coyote som är en typ av varg. När vi äntligen hittat ner och kom tillbaka hem till Sabina spelade vi lite kort och sen var det dags för mig att åka hem eftersom jag skulle jobba några timmar nu på kvällen.



På vägen uppe i bergen. Vi har Palo Alto för våra fötter.


En Coyote som vi såg efter vägen


Denna skylt satt i början av spåret vi hittade. Jag gillar sista delen...


Vad kan finnas här uppe?


De obligatoriska hoppbilderna


Jag har inga planer för imorgon just nu, förutom några Skype-samtal med kära människor hemma i Sverige, så vi får se vad som händer och fötter.      ♥

Ny helg, nya möten

Jag lyckades med en lugn helg och ända fram till i söndags spenderade jag inte speciellt mycket pengar heller. Men så gick jag in i en affär och såg massa fina skaker...


I fredags stannade jag hemma hela kvällen . Det var väldigt skönt att bara göra ingenting efter en vecka med tre barn hemma hela dagarna. Jag tog en powernap när jag hade slutat och när jag var pigg och glad gick jag ner på nedervåningen, där hela värdfamiljen var, och pratade lite med värdföräldrana om allt och inget. De är så himla sköna människor och de skämtar och driver hela tiden. Många skratt när de är hemma blir det. När de satte på en film gick jag upp till mig och kollade på SALT. Ett halvår efter alla andra, jag vet. Den var iallafall bra och för er som är lika sega som mig kan jag rekomendera den.

På lördagen blev det mer jobb. Värdföräldrarnas kompisar ska flytta till Atlanta så de spenderade dagen tillsammans och jag och Elin hade lovat att ta hand om alla barnen. Det är tre familjer som umgås jättemycket och har känt varandra länge och de har sammanlagt sju barn i samma åldrar som växt upp tillsammans så det var inga problem för oss. Kl. 11 åkte alla vuxna iväg med limousine härifrån mot Napa för vinprovning. Vi lät barnen leka inne ett tag innan vi gav dem lunch och tog dem till parken. Där sprang de runt i flera timmar så som bara små barn gör och när jag och Elin (som bara suttit på en bänk och tittat på) hade tröttnat fick vi övertala barnen att gå hem. Vi på en film vilket betydde tystnad i ca 1½ timma och när den var över kom föräldrarna hem och jag och Elin var klara för dagen. Vi åkte då till Downtown San Rafael där vi träffade den nya Norska tjejen Vilde. Vi åt middag på en italiensk restaurang, supermysig och hur god mat som helst så dit går vi igen! Jag hade dock lovat att skjutsa hem en av familjerna så Elin och Vilde gick till en glassbar medan jag åkte hem och hämtade upp familjen och körde dem hem till sitt hus som ligger ca 20 min härifrån. Det blev en underhållande bilresa då vissa smakat lite för mycket vin under dagen. Jag körde hem dem i familjebilen och det var meningen att jag skulle ta den tillbaka och att de skulle komma och hämta den dagen efter men när vi var framme tyckte de att det var bättre att jag tog den andra bilen istället. Så jag fick cruisa tillbaka i en ny Audi Cab. Inga fel! Så jag åkte tillbaka till San Rafael där jag mötte upp tjejerna i bowlinghallen. Dit kom också tre Tyska tjejer och vi spelade och hade kul i en timma innan alla åkte hem till sig utom Elin som sov hemma hos mig.

Söndag morgon blev sovmorgon och sen pratade vi båda lite med våra familjer hemma i Sverige innan Sofia som nyss flyttat hit från New Jersey kom och plockade upp oss. Vi åt först brunch här i Hamilton innan vi åkte mot Petaluma och handlade. Jag ordnade lite beställningar hemmifrån inne på Converse och sen tog vi en runda i de andra affärerna utan att köpa något innan vi åkte mot Northgate och åt Frozen Yoghurt. Hur gott är det inte? Självklart gick vi runt lite på Northgate också och handlade lite smått och gott. När vi spenderat alldeles för mycket åkte vi till IKEA och åt middag. Jag fick äntligen mina revbensspjäll och så köpte jag en filt och två kuddar som prydnad till min säng. Det blev ingen choklad den här gången heller för kön var alldeles för lång så jag får åka tillbaka snart igen.

Idag har jag bara jobbat 3 timmar för min värdmamma fick problem med sin bil och kunde inte åka till jobbet först så hon tog min bil som jag har på dagarna. Jag kunde då inte hämta barnen så den minsta fick vara i skolan till kl 3, precis som de stora, då värdmamman hämtade upp dem. När de kom hem lekte vi ute en stund och sen gjorde jag middag. När barnen satt och åt kom värdpappan hem och jag var klar för dagen.



I New York för 5 månader sedan, fast det känns som om det gått 2 veckor.


Jag firade 5 månader i USA igår och om mindre än två veckor kommer Linn till mig. Jag kan inte fatta att det är sant och att tiden går så fort! Jag önskar att alla ni hemma kunde vara här med mig och uppleva och se allt jag får göra och se.
Puss och Kram     ♥

 


RSS 2.0